JUSTERING AV FÖRGASARE

0 PRODUKTER

GUIDE – JUSTERING AV FÖRGASARE PÅ MOPED

Att justera förgasaren rätt är en av de viktigaste sakerna för att en mopedmotor ska starta lätt, gå jämnt, svara bra på gas och hålla över tid. En felinställd förgasare kan göra att mopeden blir svårstartad, går orent, fyrtaktar, tappar kraft, överhettas eller i värsta fall skär om blandningen blir för mager.

Den här guiden går igenom grunderna i justering av förgasare på moped, både för äldre mopeder, nyare mopeder och veteranmopeder. Den passar dig som skruvar med till exempel Yamaha DT50, Yamaha Aerox, Peugeot Speedfight, Derbi Senda, Gilera, Rieju, Honda MT, MBK Booster, Piaggio, Kymco, SYM, Suzuki, Baotian, Malaguti och Hyosung, men också dig som arbetar med äldre eller klassiska mopeder från Puch, Zündapp, Sachs, Crescent, Monark, Mustang, Tempo, Rex, Rixe, Kreidler, Hercules, Tunturi, Tomos, Ilo och andra veteranmopeder.

Oavsett om du har en originalmoped, en lätt modifierad vardagsmoped eller en veteranmoped som du vill få att gå rent och fint, så är principerna ofta desamma. Du behöver förstå hur luft och bränsle samverkar, vilka delar i förgasaren som påverkar olika gaslägen och hur motorn beter sig när den går för fett eller för magert.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ:

Börja aldrig med att justera förgasaren om motorn i grunden har andra fel. En moped med tjuvluft, igensatt bränslekran, dåligt tändsystem, slitna packboxar, fel värmetal på tändstiftet eller dålig kompression kommer sällan att gå bra bara för att du byter munstycke. Säkerställ därför först att motorn i övrigt är frisk.

VAD GÖR FÖRGASAREN?

Förgasarens uppgift är att blanda luft och bränsle i rätt proportion innan blandningen går in i motorn. Om blandningen blir rätt får du bra start, jämn tomgång, fin gasrespons, bra effekt och rimlig temperatur i motorn. Om blandningen blir fel får du istället olika typer av problem beroende på om motorn går för fett eller för magert.

På äldre veteranmopeder kan förgasaren vara mycket enkel, men ändå känslig för felinställning. På nyare mopeder kan förgasaren vara mer avancerad och kombineras med annan utrustning, men grundprincipen är fortfarande densamma.

GRUNDERNA – VILKA DELAR PÅVERKAR VAD?

För att justera en förgasare rätt är det viktigt att förstå att olika delar påverkar olika delar av gasregistret.

Tomgångsskruv: påverkar hur högt eller lågt motorn går på tomgång.

Luftskruv eller blandningsskruv: påverkar tomgång och låga gaslägen.

Tomgångsmunstycke: påverkar låga varv och första delen av gaspådraget.

Nål och nålposition: påverkar främst mellanregistret.

Huvudmunstycke: påverkar framför allt större gaspådrag och fullgas.

Flottörnivå: påverkar hur bränsletillförseln beter sig i flera lägen.

Det betyder att man inte alltid löser alla problem genom att bara byta huvudmunstycke. Om mopeden går fint på fullgas men dåligt i mellanregistret kan felet till exempel ligga i nålen eller i nålläget i stället.

INNAN DU BÖRJAR JUSTERA

Innan du börjar justera förgasaren bör du kontrollera några grundläggande saker. Luftfiltret ska vara rent eller i känt skick. Bränslekranen ska ge bra flöde. Förgasaren bör vara invändigt rengjord. Insugsgummin, packningar och slangar ska vara täta. Tändstiftet ska vara friskt och motorn ska ha rimlig kompression.

Det är också viktigt att motorn är varm när du finjusterar. En kall motor beter sig annorlunda än en varm och kan lura dig att ställa fel.

FÖR FETT ELLER FÖR MAGERT – HUR KÄNNS DET?

Om en moped går för fett får den för mycket bränsle i förhållande till luft. Då kan den kännas trög, bluddrig, fyrtakta, sota tändstiftet, ryka mer än normalt och ibland vara svår att varva ur. Den kan också starta lätt kall men gå sämre varm.

Om en moped går för magert får den för lite bränsle i förhållande till luft. Då kan den kännas vass men torr, bli varm, hänga kvar i varv när du släpper gasen, nysa i insuget, vara svårstartad eller i värsta fall riskera kolvskador eller skärning. En för mager motor är farligare än en för fet motor.

VARNING FÖR FÖR MAGER BLANDNING

Om du är osäker mellan två huvudmunstycken är det normalt säkrare att börja något större och arbeta dig nedåt försiktigt än att börja för litet och köra motorn för magert direkt.

HUR VET MAN OM HUVUDMUNSTYCKET ÄR FÖR STORT ELLER FÖR LITET?

Ett för stort huvudmunstycke gör ofta att mopeden går för fett på större gaspådrag. Den kan kännas orkeslös på topp, bluddra eller fyrtakta på fullgas, och ibland inte vilja varva ur som den ska. Tändstiftet blir ofta mörkt eller sotigt om resten också ligger åt det feta hållet.

Ett för litet huvudmunstycke gör ofta att mopeden känns pigg först men blir för varm, torr och osäker på fullgas. Den kan nypa, svara nervöst, tappa kraft efter en stund eller kännas som att den vill men inte riktigt mår bra. Tändstiftet kan bli ljust grått eller nästan vitt om motorn går för magert.

Det klassiska arbetssättet är att börja lite för stort, provköra, läsa av beteendet och sedan stegvis gå ned tills motorn går rent men fortfarande säkert.

EXEMPEL PÅ MUNSTYCKESSTORLEKAR

Det finns ingen universell rätt storlek på huvudmunstycke eftersom rätt storlek beror på förgasarstorlek, luftfilter, avgassystem, cylinder, höjd över havet, temperatur och hur motorn är byggd. En originalmoped kan ligga betydligt lägre än en modifierad moped med större cylinder eller friare avgassystem.

På vissa mindre originalmopeder kan huvudmunstycket ligga någonstans runt exempelvis 50 till 70, medan andra förgasare eller trimmade uppsättningar kan ligga betydligt högre, till exempel 80, 90, 100 eller ännu mer. Därför ska du inte välja munstycke bara efter vad någon annan kör med. Rätt storlek måste provas fram utifrån just din moped.

Det viktiga är alltså inte att ett visst nummer alltid är rätt, utan att du lär dig hur motorn beter sig när du går upp eller ner i munstyckesstorlek.

HUR MAN LÄSER AV TÄNDSTIFTET

Att läsa av tändstiftet är en klassisk metod för att få en känsla för hur motorn går. Ett tändstift som är kolsvart och sotigt kan tyda på att motorn går fett, särskilt om den också bluddrar. Ett mycket ljust eller nästan vitt tändstift kan tyda på att motorn går för magert och för varmt. Ett tändstift som är mer åt ljusbrunt eller mellanmörkt brukar ofta vara ett bättre tecken.

Man ska dock komma ihåg att tändstiftsavläsning påverkas av hur motorn körts, om den fått stå och gå på tomgång länge, vilken olja som används och hur resten av motorn mår. Det är därför bäst att använda tändstiftet som en del av helhetsbilden, inte som enda facit.

STEG FÖR STEG – JUSTERA FÖRGASAREN

Steg 1: Säkerställ att motorn i övrigt är frisk och att förgasaren är ren.

Steg 2: Kontrollera att luftfilter, insug och bränsleflöde är i ordning.

Steg 3: Starta motorn och kör den varm.

Steg 4: Justera tomgången så att motorn går stabilt utan att dö eller rusa.

Steg 5: Justera luftskruv eller blandningsskruv i små steg tills tomgång och låga gaspådrag känns bra.

Steg 6: Provkör och känn hur motorn går på låga, halva och stora gaspådrag.

Steg 7: Om fullgasdelen känns fel, ändra huvudmunstycke stegvis.

Steg 8: Om mellanregistret känns fel, kontrollera nål och nålposition.

Steg 9: Läs av tändstift och total motorgång efter provkörning.

Steg 10: Finjustera tills motorn startar bra, går rent och svarar jämnt genom hela registret.

JUSTERING AV TOMGÅNG OCH LUFTSKRUV

Tomgångsskruven används för att bestämma hur högt motorn går på tomgång. Luftskruven eller blandningsskruven används för att finjustera blandningen på låga varv. Arbeta i små steg och låt motorn reagera mellan varje justering.

Om motorn svarar bättre och tomgången blir renare när du skruvar lite åt ena hållet, fortsätter du försiktigt åt det hållet tills du hittar ett bättre läge. Målet är att få en stabil tomgång och en motor som tar gas fint från stillastående utan att tveka eller dö.

JUSTERING AV NÅLEN

Nålen påverkar främst mellanregistret, alltså när du kör med delgas och inte bara tomgång eller fullgas. Om motorn går dåligt i mellanregistret men bättre på tomgång och fullgas kan det vara nålläget som behöver ändras.

Att höja nålen gör normalt blandningen fetare i mellanregistret. Att sänka nålen gör den normalt magrare. Arbeta försiktigt och ändra en sak i taget, annars blir det svårt att veta vad som faktiskt gjorde skillnad.

JUSTERING PÅ ÄLDRE MOPEDER OCH VETERANMOPEDER

På äldre mopeder och veteranmopeder är förgasarna ofta enklare, men det betyder inte att de är okänsliga. Tvärtom kan gamla förgasare vara mycket beroende av att munstycken är rena, flottörnivån rätt och att packningar och spjäll är i bra skick.

På veteranmopeder från Puch, Zündapp, Sachs, Crescent, Monark, Mustang, Tempo, Rex, Rixe, Kreidler, Hercules, Ilo, Tunturi, Tomos och liknande är det vanligt att problemen snarare handlar om smuts, slitage eller gammalt bränsle än om att man behöver jaga extrema munstyckesändringar. Därför är rengöring och grundskick ofta första steget innan finjustering.

JUSTERING PÅ NYARE MOPEDER

På nyare mopeder som Yamaha DT50, Yamaha Aerox, Derbi Senda, Gilera SMT, Rieju MRT, Peugeot Speedfight, Piaggio Zip, MBK Booster, Honda, Kymco, SYM, Suzuki, Baotian och Malaguti påverkas förgasarinställningen ofta tydligare av trimdelar, luftfilterbyte, avgassystem och andra förändringar.

Har du bytt avgassystem, cylinder eller luftburk måste du ofta också se över förgasarinställningen. En moped som gått bra original kan gå helt fel efter en förändring om förgasaren inte anpassas.

VANLIGA TECKEN OCH VAD DE KAN BETYDA

Mopeden bluddrar och fyrtaktar på fullgas:
Ofta för stort huvudmunstycke eller för fet blandning.

Mopeden känns torr och vill hänga kvar i varv:
Ofta för mager blandning, tjuvluft eller för litet munstycke.

Mopeden dör när du ger gas från tomgång:
Kan vara tomgångsdel, luftskruv, tomgångsmunstycke eller att blandningen är fel på låga gaslägen.

Mopeden går bra på fullgas men dåligt i mitten:
Kontrollera nålen och nålpositionen.

Mopeden startar lätt kall men går dåligt varm:
Kan tyda på för fet inställning, fel flottörnivå eller andra problem som visar sig varm.

Mopeden går bra en stund men tappar sedan ork:
Kan vara för mager blandning, dåligt bränsleflöde eller igensatt tankventilation.

BRA ATT TÄNKA PÅ:

Ändra alltid bara en sak i taget. Byter du huvudmunstycke, nålläge och luftskruv samtidigt blir det mycket svårare att förstå vad som faktiskt förbättrade eller försämrade motorgången.

VANLIGA MISSTAG VID FÖRGASARJUSTERING

Vanliga misstag är att börja justera innan förgasaren är rengjord, att tro att alla problem sitter i huvudmunstycket, att provköra med för små munstycken för tidigt, att inte kontrollera tjuvluft, att använda gammalt tändstift som avläsningsgrund eller att försöka ställa in förgasaren på en kall motor.

CHECKLISTA – JUSTERING AV FÖRGASARE

1. Kontrollera att motorn är frisk i grunden.

2. Rengör förgasaren ordentligt.

3. Kontrollera luftfilter, bränsleflöde och täthet.

4. Kör motorn varm innan finjustering.

5. Justera tomgång och luftskruv först.

6. Prova huvudmunstycke stegvis på större gaspådrag.

7. Kontrollera nålläget om mellanregistret känns fel.

8. Läs av tändstift och motorgång.

9. Ändra bara en sak i taget.

10. Avsluta först när mopeden går rent genom hela registret.

MÄRKEN OCH DELAR FÖR MOPED

Här kan du gå vidare till delar för olika mopedmärken:

MCB / Monark / Crescent

Zweirad Union / DKW / Victoria / Express

SAMMANFATTNING

Att justera förgasaren rätt på en moped handlar om att förstå hur motorn beter sig på olika gaslägen och att arbeta metodiskt. Tomgång, luftskruv, nål och huvudmunstycke påverkar olika delar av registret, och därför måste man lyssna på motorn, provköra och läsa av helheten i stället för att bara gissa.

Det gäller både nyare mopeder som Yamaha, Derbi, Gilera, Rieju, Honda, Peugeot, Piaggio, Kymco, SYM, MBK, Malaguti och Baotian, och äldre eller klassiska mopeder från Puch, Sachs, Zündapp, Crescent, Monark, Mustang, Tempo, Rex, Rixe, Kreidler, Hercules, Tunturi och många fler. Med rätt justering får du en moped som startar lättare, går renare, håller bättre och blir betydligt roligare att köra.